kryckolin

Påskafton avklarad. Varmt och skönt. Försökte ha jacka på mig när vi tog en promenad till stan. Det var helt omöjligt. Fick gå i linne. Annars är jag helt emot att ta av sig för tidigt.
Man ska svettas in våren.
En anledning till att det förföll i år kanske beror på att vi åker till Florida och 30 gradig värme om 3 dagar. Jag längtar. Det ska bli så roligt! Ser inte fram emot flygresan dock.
Insomnia som vanligt antar jag. Har i alla fall lagt fram sovlapparna, ifall..

Idag har hela familjen varit och kollat på när pappa har spelat pjäs.
Otrolig skådespelartalang.
Han spelade soldat med silvrig hjälm och plastsvärd.
M har varit på helspänn av oro över att vi skulle ryckas med. Förra året fick vi nämligen bära ljus och M hade glömt sin knallrosa tandborste i bakfickan. Den stack upp fullt synlig, kavajen låg liksom på insidan. T satt i bänken och skrattade så han grät.
I år slapp vi, så han har nu andats ut.

Nu ska vi på den traditionella släktmiddagen. Vi har faktiskt övertalat farmor att komma idag. Som det verkar nu i alla fall. Hon bangade igår.

Tre dagar avklarade på jobbet. Tre dagar kvar.
Varför kan inte tiden bara gå lite fortare nu? Varför kan den inte bara sedan gå långsamt?
Jag längtar till äventyret. Jag längtar efter spänning. Mitt liv bara måste bli mer intressant.
Mer intressant nu, snart i alla fall. Jag måste verkligen försöka njuta av livet, av nuet.
Ta vara på spänningen och äventyren man får.
Jag är inte helt ute och cyklar. Fast man kan tro det ibland.

Planerade lite i fredags inför resan. Bläddrat i Lonely Planet. Jag har bestämt att vi ska gå på salsaklubb i Miami så jag får visa vad jag går för. M tror inte att jag kommer att vara så kaxig där bland en massa sydamerikaner som har salsan i blodet.
Kanske inte, men det ska i alla fall bli roligt.
Vi pratade om att vi skulle få en hel dag var till vårt förfogande. Att man ensam får kolla upp aktiviteter och bestämma hur en hel dag ska se ut. Jag hörde att det inte alls är långt att åka till Bahamas med båt. Kanske ska vi göra det på min dag. Annars får det väl bli stranden, shopping, grillning och drinkar. Det går alldeles utmärkt det med.

   Det är nära nu. Jag ser det när jag blundar.

Mitt vuxenproblem är löst.
Jag skulle få låna en gammal dammsugare av U. Hon skulle ställa ut den i uterummet så jag kunde svänga förbi och hämta den igår efter dansträningen.
-Den är gul, sa hon.
-Va bra sa jag. Annars kanske jag hade tagit fel och tagit en blå eller grön.
Det hör ju till vanligheten att det står en mängd olika dammsugare i hennes uterum.
Det tog en helt annan vändning. Slapp låna en gammal gul dammsugare. Jag är nu ägare av en röd splitterny dammsugare som jag fick i tidig födelsedagspresent. Med allergifiler dessutom. Skönt. Jag har gått och snörvlat länge nu och fått hetsäta piller och spruta nässpray.
Adjö allergi!

Idag är jag ledig. Min enda ledig dag. 6 arbetspass i rad väntar fr.o.m. imorgon. Men det är lugnt. Jag jobbade 8 dagar i sträck förra veckan och överlevde det utan psykotiska inslag. Ska idag städa, äntligen! Känner mig som Monica i vänner. Ska även tvätta och greja lite inför resan. Våra reskompanjoner kommer hit ikväll för vindrickande, planerande och lusläsande av Lonely Planet. En sak är redan inbokad, Jazzklubb i New York. Vi får se vad vi hittar på mer för spännande.
Det är verkligen snart dags. Jag fattar aldrig att vi ska resa förrän det börjar närma sig. Har inte planerat nåt än. Men det är lugnt. Bara vi har pass och pengar så klarar vi oss nog. Vi har ansökt om greencard på nätet med. Verkar som vi blev godkända. Om inte så lär vi nog märka det förr eller senare..
Läste på resdagboken innan för att få upp stämningen lite. Kollade på mina gamla resor och mindes. Skrattade högt. Nästan så jag fick ont i magen.
Jag längtar nu. Kanske inte blir lika mycket konstiga händelser i USA som i Indien men när det gäller oss så kan man nästan vara säker på att en del skumma grejer kommer att inträffa. Jag är ju min mors dotter som sagt. Hon är med om så mycket konstigt hela tiden. Verkar som att det har gått i arv.

Fick ett brev igår. Det var från Svenska Kyrkan som ville framföra sitt varma tack till mig för gåvan jag gett till dom. Så här stod det:
"Din gåva bidrar till kampen för för alla människors rätt till ett värdigt liv. Vårt arbete är beroende av gåvor - gåvor som varje dag omsätts i verksamhet som förändrar människors livsvillkor. Tack!"
Jag önskar ändå att jag var bättre. Att jag gjorde mer. Men som sagt, det lilla blir det stora. Tänk om alla kunde göra lite. Alla kan bidra med något.

Här är en länk till SOS-Barnbyar.
Det är en liten sak för oss som blir otroligt stor för ett ensamt barn ute i världen.

http://www.sos-barnbyar.se/Pages/default.aspx

 

När blev jag stor.  
Vad hände med mina senaste 10 år. Jag har verkligen inte hängt med. Jag fattar ingenting. Nada.
Varför känns de första två tredjedelarna av mitt liv evighetslånga. Det känns som att jag då uträttade hur mycket som helst. Den sista tredjedelen har bara rusat iväg. Vad hände egentligen med att leva i nuet.
Har jag verkligen tagit vara på tiden. Har jag det.

Måste fundera.

Om jag tänker efter så har jag nog uträttat ganska mycket de senaste 10 åren. Detta även fast det har gått otroligt snabbt och att jag är lite efter. Jag kan nog egentligen vara rätt nöjd. Faktiskt.

Varför måste man bli så tråkig när man blir äldre då. Vem har bestämt att man inte kan vara på ett speciellt sätt bara för att man har vuxit 10 år. Vem bestämmer vad som är barnsligt och vad som inte är. Vem bestämmer att man inte kan klä sig på ett visst sätt bara för att man är 30 år. Vem bestämmer att man inte får prata som man vill. 
Varför ska det mest spännande i ens liv vara att man köpt ett nytt kött på Maxi som man ska tillaga med spänning. Kommer det att bli mört eller torrt. Passar det verkligen med potatisgratäng som man tänkt laga till helgen.
Varför kan inte spänningen bara bestå av att man ska lifta jorden runt.

Vi ska ha gäster på fredag. På tal om vuxenproblem så är i nuläget mitt största problem hur jag ska lyckas dammsuga innan dess. Har fortfarande inte städat någonting sen sist eftersom dammsugaren fortfarande är död. Får försöka låna en dammsugare annars får jag väl sopa med kvast.
Spänningen är olidlig, hur ska detta egentligen sluta.