kryckolin

Jag har kollat på tv.
Jag vet att jag inte kollar på tv. Men jag har kollat på tv.
Jag såg ett fantastiskt program om charterresenärer. (Får ej missas..)
Varför är svenskar rädda för världen?
Varför är svenskar rädda för nya saker och för förändring?
Varför måste alla ha det precis likadant som hemma när dom reser?

Det var ett par i programmet som hade varit på samma hotell i Spanien 31 gånger.
31 gånger.
Samma rum. Samma bord i restaurangen. Likadant hela tiden.
Ett hotell där det bara var svenskar och som drevs av svenskar. Alla pratade svenska. Meny på svenska där det serverades samma mat som hemma. I en intervju fick de frågan om de hade provat spansk mat nån gång. Det hade dom inte.
Inte.
Efter 31 år i Spanien. 31 år!
Allvarligt talat. Hur roligt är det att åka utomlands och umgås med bara svenskar och äta köttbullar med lingon. Varför inte se något nytt? Är det inte det som är charmen med att resa?
Att träffa nya människor från andra länder. Att se andra kulturer och lära sig av det.
Nä, ska man resa så ska man göra det på riktigt. Vad är folk rädda för?

Sällskapsresan är inte en parodi. Det är den faktiska verkligheten.