kryckolin

Obama blev president. Detta trots att han var nervös, sa fel och glömde bort hälften av orden när han svor eden med handen på bibeln. Men vem skulle inte vara nervös? Jag blir nervös bara jag ska ringa och beställa pizza. När jag slår numret har jag redan glömt vem som ska ha sås och vem som inte ska ha. Jag glömmer att beställa extra champinjoner. Inbakad eller utbakad? Kommer inte ens ihåg vilken sorts pizza jag ska beställa. Måste därför alltid skriva en fusklapp. Trots det stakar jag mig alltid i telefonen och får svettpärlor i pannan. Fusklappen har jag aldrig någon nytta av för antingen så skrynklar den ihop sig eller så kletar skriften ut sig av min handsvett. Jag ser aldrig vad jag har skrivit.

Allt detta med Obama och allt han nu förhoppningsvis ska tillföra världen påminner mig om julen i år. Jag är i det stora hela nöjd med det vi gjorde i familjerna. Men nästa år ska det bli ännu bättre. Ser redan fram emot det.
Karl-Bertil Jonsson kanske kan hitta rätt stig igen. Hoppet finns. 
I år donerade vi pengar, vaccin, höns och getter åt alla möjliga håll. Geten jag fick i julklapp av mina föräldrar gavs till en fattig änka i en liten by utan namn i Kenya. Geten döpte jag till Getrud och hon har nu stabiliserat sig i sitt nya hem. Har fått inside information. Förhoppningsvis blir hon inte kebab riktigt än så jag hinner åka och hälsa på henne. Det får bli ett projekt år 2010. Mamma hänger på, det har hon redan sagt.