grejer minsann
I torsdags kväll skrev vi på kontraktet.
Nu har vi alltså köpt ett hus på 450 kvm. Ett kollektiv. Namn är inte bestämt än. Först kändes det hur läskigt som helst men ju mer tiden går, desto mer längtar jag. Det ska bli så roligt. Tänk att få ha underbara människor omkring sig, så nära. Det kommer att bli världens bästa hus.
Världens bästa där alla är välkomna, där alla kommer vilja vara.
Tänk att jag helt plötsligt blev stor.
Det gick fort.
I torsdags när vi skrivit på kontraktet så stod svåger Mi ute på gatan. Han har nu kommit hem efter nio månader ute i vida världen. (Nio månader för denna gången. Han var nämligen hemma hela två månader förra året efter sin förra resa innan han gav sig ut igen..) Det var så roligt att se honom fast han var ungefär hälften så tjock vilket betyder fem cm bred. Jag hoppas att han stannar här ett litet tag nu. Vi har erbjudit oss att renovera jordkällaren i huset åt honom. Han ska fundera på det i alla fall, alltid nåt.
Då kan han passa risfältet. Perfekt!
I fredags efter jobbet åkte vill till min hemstad där vi firade svåger T som tagit examen. Han är numera sjukgymnast och har idag jobbat sin första dag.
Även han har blivit stor.
Med stora och lilla F var det bara bra. Nu saknar jag dom hur mycket som helst. Tur att det bara är fyra veckor kvar tills vi ses igen.
I lördags åkte vi ångbåt. Familjen fick en egen privat rundtur. Stora F var överlycklig över att vi åkte Madickens båt. Det var hon och pappa som var mest i extas.
Val igår. Eftersom vi inte fick sälja våra röster föll det sig så att vi blev soffliggare. Jag vet, jag är inte stolt. Det finns ingen ursäkt. Ingen förklaring förutom att vi var trötta och att vi inte orkade gå dit. Det duger inte, jag vet.
Jag skäms mycket eftersom jag bor i ett land där jag får vara med och påverka och väljer då att låta bli. Nya tag nästa gång då.
Nu har vi alltså köpt ett hus på 450 kvm. Ett kollektiv. Namn är inte bestämt än. Först kändes det hur läskigt som helst men ju mer tiden går, desto mer längtar jag. Det ska bli så roligt. Tänk att få ha underbara människor omkring sig, så nära. Det kommer att bli världens bästa hus.
Världens bästa där alla är välkomna, där alla kommer vilja vara.
Tänk att jag helt plötsligt blev stor.
Det gick fort.
I torsdags när vi skrivit på kontraktet så stod svåger Mi ute på gatan. Han har nu kommit hem efter nio månader ute i vida världen. (Nio månader för denna gången. Han var nämligen hemma hela två månader förra året efter sin förra resa innan han gav sig ut igen..) Det var så roligt att se honom fast han var ungefär hälften så tjock vilket betyder fem cm bred. Jag hoppas att han stannar här ett litet tag nu. Vi har erbjudit oss att renovera jordkällaren i huset åt honom. Han ska fundera på det i alla fall, alltid nåt.
Då kan han passa risfältet. Perfekt!
I fredags efter jobbet åkte vill till min hemstad där vi firade svåger T som tagit examen. Han är numera sjukgymnast och har idag jobbat sin första dag.
Även han har blivit stor.
Med stora och lilla F var det bara bra. Nu saknar jag dom hur mycket som helst. Tur att det bara är fyra veckor kvar tills vi ses igen.
I lördags åkte vi ångbåt. Familjen fick en egen privat rundtur. Stora F var överlycklig över att vi åkte Madickens båt. Det var hon och pappa som var mest i extas.
Val igår. Eftersom vi inte fick sälja våra röster föll det sig så att vi blev soffliggare. Jag vet, jag är inte stolt. Det finns ingen ursäkt. Ingen förklaring förutom att vi var trötta och att vi inte orkade gå dit. Det duger inte, jag vet.
Jag skäms mycket eftersom jag bor i ett land där jag får vara med och påverka och väljer då att låta bli. Nya tag nästa gång då.
Kommentarer
Trackback
