kryckolin

Klockan tolv i torsdags övertog vi huset. 
Vi upptog ett helt konferensrum elva personer som vi var och kände oss som en enda stor familj kallad Tajkon. Både banken och mäklarfirman sa att det var lite ovanligt läge.
Skönt att man är lite annorlunda.
Vår lilla famlij var givetvis tvungna att åka tillbaka till jobbet efter det medan våra huskompanjoner var lediga. Dom åkte direkt hem och fyllde första släpet.
Förtydligande på hem: Med det menas svärföräldrarnas hus. Dom har haft hela sin lägenhet där i två veckor, vi har haft halva och även lillebror som bor i möblerad lägenhet i Malmö har alla sina grejer där.
Det betyder:
Garaget är så fullt att det knappt går att stänga. Man får trycka igen dörren.
I källaren kommer man knappt fram.
Nästan alla rum på ovanvåningen är helt fyllda med grejer. Så fulla att det absolut inte ens går att ta sig in. Vill man åt nåt längst in i rummet så är det kört.
De enda rummen som svärmor och svärfar kan använda är sitt sovrum, halva köket och en fjärdedel av vardagsrummet. Jag förstår att dom längtar tills vi flyttar in på riktigt.
Igår blev svärfar lite trött på alla grejer att han själv började flytta åt oss.
Vadå, det räcker väl med ett sovrum.. Det är ju en liten fin gång mellan grejerna som man kan gå emellan, det funkar väl perfekt!

Hela helgen och varje kväll har vi varit i huset och jobbat.
Det lilla nätta vardagsrummet på 65 kvadratmeter har spacklats och slipats. Jag som är allergisk mot damm hade en nära döden upplevelse i söndags. Tur att man är gjord av stål.
Vi har även kommit på den fantastiska idén att måla taket vitt. Nu är det trä.. Vilket betyder: Kvistlackering på alla förbannade kvistar helst tre gånger. Sedan målning med pensel tre eller fyra gånger. Döskönt för nacken!
Påminnelse: 65 kvadratmeter..
Idag har vi strejk..


Ps, glömde berätta om sommarens händelse...
Madonna!