sportbil
Spyker har köpt Saab.
Nu är det klart.
Vi kör sportbil.
Officiellt.
Det var nämligen mörkt här ett tag när i princip hela familjen köpte Saab två månader innan de gick ut med informationen att det skulle gå i konkurs.
Slutet var nära liksom.
Men det är trots allt ändå så att det i och med detta hade utvecklats till en kultbil.
En bil som man hade förr.
Som en folkvagnsbuss eller en Amazon.
Ja, ganska likt ändå.
Inte helt fel.
Helgen som gick var enbart fylld med slapperi. Ja vi hade celebert besök i fredags kväll där det även beslutades om en spa-helg framöver. Mycket trevligt. Morgonrockar, bubbelbad, god mat och champagne sitter aldrig fel.
I lördags och söndags höll jag ställningarna medan maken och svärfar byggde vägg.
Det var riktigt trevligt de första tre timmarna på lördagen. Satt och slappade lite, drack några koppar kaffe, la in en tvätt, dammsög upp sågspånen emellanåt som letade sig in i bohaget efter allt sågande. Ja det var trevligt att äntligen ha lite tid hemma.
På söndagkvällen utvecklades det till fullständig panik av att jag inte gjort något att jag bara längtade till jobbet på måndagen. Gick och la mig vid åtta för att det äntligen skulle bli slut på den här helgen utan några som helst happenings.
Jag behöver action.
Måste beställa resa snart tror jag.
Jag växer fast.
Idag åkte vi direkt efter jobbet (efter två timmar övertid som vanligt) till våra goda vänner som precis köpt hus. Spanade in, åt fantastiskt god mat, drack rödvin och lånade hem fantastiska böcker som vi nu ska förkovra oss i.
Vi lyssnade på berättelser från liftande i Afrika på 90-talet. Fantastiskt, jag måste dit. Jag kanske inte kan nöja mig med Tanzania. Kanske måste vi vidare.
På tal om hemlånade böcker.
Har varit otroligt tomt utan ett bibliotek här hemma.
Böcker i dammiga lådor.
Inte bra.
Dåligt omen.
Böcker ska läsas. Det är det dom är till för. Skönt att ha lite böcker nu så jag kan få några dagars televisionsledighet.
Hoppas jag har nåt att läsa när melodifestivalen drar igång så jag slipper titta på det.
Hoppas.
Undra varför inte denna finns på Spotify..
Given annars.
regn eller sol?
I am the storm I am the wonder
And the flashlights nightmares
And sudden explosions
I don't know what more to ask for
I was given just one wish
rutin
Det är lite vagt men anstränger jag mig kommer det tillbaka.
Det fantastiska.
När jag kunde dammsuga hela hemmet och ha dammsugaren i en och samma kontakt under i princip hela dammsugningen. Det är nu ett minne blott.
Denna nya rutin innebär självklart en stor risk för mig. Det utvecklas till rena rama nära dödenupplevelserna varje gång jag ska dammsuga eftersom jag slår mig hela tiden.
Exempelvis.
Jag lagar inte mat men förra veckan gav jag mig på att göra en paj. Skar då av mig halva tummen och satte samtidigt den andra tummen i ungstaket.
Har nu bestående men efter detta.
Samma kväll halkar jag i vardagsrummet och ramlar (som att det är normalt). Inte nog med det. Jag får i fallet soffbordshörnet i armhålan (ännu mer normalt). Armhålan svullnar efter ett tag upp och blir helt blå. Det var bra att jag kunde klä på mig själv dagen efter.
Jätte bra.
Perfekt.
I övrigt åt jag inte tacos igår och kollade inte på lets dance precis som vanligt.
Skönt med lite rutin på fredagar. Det är jobbigt när något avviker från det normala.
Något mer som håller sig stabilt är att vi fortfarande inte har någon fast telefon.
Men vem hade väntat sig något annat?
Jag vet inte hur det är egentligen men ibland känns det bara som det alltid regnar.
Eller gör det inte?
västra flygeln
Jag kan faktiskt erkänna att det kommer att bli bra. Mycket bra.
Det kommer att ta lång tid innan det är färdigt bara. Men vi är ändå så vana att leva i kaos nu att det inte gör något.
Ha tålamod loppor, natten är lång..
När det fantastiska projektet tillslut är klart påstår M att han ska döpa det till Västra Flygeln.
Jag har rensat bort julpiffet. Detta resulterade i att jag gjorde en lampinventering igår.
I mörker.
Vi behöver 17 nya lampor bara i dom rummen som är färdiga. Detta är inte på grund av att dom gamla är fula utan helt enkelt för att vi inte har några. Vilket självklart förklarar mörkret.
Vi begav oss till varenda affär som existerar och kom hem med en endaste lampa.
Bra, endast 16 kvar då.
Papprena från telia har äntligen kommit.
Detta efter tio veckor och sju telefonsamtal.
Hurra.
Jag trodde dom hade kidnappat vårt telefonnummer.
Att det trots detta ska börja fungera snart är väl ändå för mycket att hoppas på.
Mamma har gett bort alla sina skor till en kvinna i Kenya som inte hade några.
Hon ska resa hem utan.
dommarstol
Eller, inte riktigt men i princip.
Vi fick krypa till korset och bege oss ut för att skotta idag i alla fall. Det fungerar tydligen inte så bra att trampa en gång när det är en halvmeter snö. Alla hjälptes åt!.. Ja, eller vi hade inte så många skott-skyfflar så Hanna och jag tittade på..
Jag stampade med fötterna för att snygga till det lite.
Egentligen var det väl på grund av att jag höll på att frysa ihjäl och därmed försökte få upp värmen och slippa amputera tårna.
Men det erkände jag naturligtvis inte.
I måndags gick alla till jobbet igen efter ledighet. För vissa var det så jobbigt att jobba en dag att dom tog ledigt på tisdagen igen. Andra fick fortsätta gå till jobbet.
När jag skulle gå hem i måndags hade jag tio missade samtal från personer boende i mitt hus som ville åka bil hem från jobbet istället för buss. Hämtade upp diverse folk i stan och passade på att åka till Media Markt för att köpa ny tvättmaskin. Vi var givetvis tvungna att gå in och andas lite på K-Rauta med fast vi inte ens skulle ha något där. En del tyckte att vi kunde gå och titta runt på olika hyllor, man hittar tydligen alltid något som man kan köpa.
M har fått för sig (=bestämt) att vi ska köpa stolar till matsalsbordet från Göta Hovrätt.
Dom som mördarna suttit i..
Vi ska även ha dommarstolen.
På hörnet. Högsätet liksom.
Undra var vi ska beställa perukerna?
M har varit ledig idag och har då (utan att först samtala med sin hustru) börjat göra hål i väggen i ett av rummen. Det ska tydligen göras en ny dörr. Har har rivit in till trät och börjat hacka sig igenom. Nu på kvällen har han börjat fundera över vilka av plankorna som är bärande och hur han med socionomutbildning ska räkna ut detta.
Va bra.
Men vi märker väl när taket ramlar in inatt antar jag eftersom det är femton minus grader.
Jag menar det kanske drar lite kyligt.
tillsammanskollektiv
Nu har mamma flygit till Kenya.
Det gick nog bra trots att inrikesbiljetterna var lite luriga att beställa. Sverige fanns nämligen inte med som hemland. Det enda som gick att välja på S var Samoaöarna. Valde man inget blev det automatiskt Afganistan. Inget att rekommendera i flygsamanhang kanske.
Mamma ska nu inviga en skola tillsammans med Obamas kusin Odinga och sova i tält omringade av beväpnade samurajer.
Vi är mycket avundssjuka.
Vi var hemma några dagar över jul och var då hos våra gamla grannar och pratade gamla minnen. Jag brukar hota med att jag ska skriva en bok om alla bravader vi var med om på Skillinggatan. Likaså denna gången.
Mamma brukar säga att det var total kaos.
Allt var normalt.
Ja som,
-när Magda ramlade ner från garagetaket för hon fick för sig att hon var Madicken
-när Andreas hackade ett hål i väggen i källaren med en yxa och eldade upp Johannes frimärkssamling
-när mamma fick hela skåpet över sig och Daniel fick komma "to the rescue"
-när vi fick ha stängsel i trädgården och konstant stängd grind för att hindra Jakob från att rymma naken
-när pappa och Magda höll på att elda upp hela huset när dom skulle göra julskinka och vi fick spruta med textiltvätt i två år
-när pappa blev hängande i garageporten och mamma sprang och hämtade kameran istället för att plocka ner honom. Vi var då nyinflyttade och resten av folket på gatan stod och gapade och sa:
-Dom förra grannarna märkte vi inte så mycket av..
Jag kan fortsätta hur länge som helst.
Det fanns en anledning till att vi hade "Veckans Nilsson/Johansson" bland mina vänner förr.
Dom skrattade så dom grät, så även vi..
Julen var bra.
Vi har som vanligt varit en "Karl-Bertil Jonsson familj" och bidragit med mängder. Jag fick ett SAM-hjälpspaket till en fattig familj i Ukraina, 12 regnskogsträd, en ko i Etiopien, en grispappa och grisfoder i Burkina Faso och mat till soppkök i Brasilien.
På nyårsdagen var hela huset ute och åkte pulka i trädgården. Det var som rena rama tillsammanskollektivet. Grannarna undrar nog vad det är för galningar som har flyttat in. Rolig backe har vi i alla fall, ett gupp på slutet som jag givetvis prickade alla gånger och flög som en vante. Höll på att flyga över staketet in till grannen.
I övrigt försöker vi anpassa oss till det här med husboende. Trots att vi är massor med folk kommer ingen ihåg att vi ska tömma soptunnan. Nu står det därför tre säckar med sopor i trädgården, precis ovanför pulkabacken.
