piano

Min söta söta syster ska komma hit i helgen. Jag har saknat!
Hon ska ta med sig mina pianonoter, ja och några fler som jag ska låna av mamma och pappa. Det är dags att ta tag i årets mål. Jag ligger efter. Verkligen efter, det är ju långt in i Mars nu.
Jag ringde till pappa och berättade den glada nyheten om att jag tänker låna hans noter.
Pappa sa: "Låna? Det är samma sak som att jag aldrig får se dom igen.
Är det inte bättre att du kollar själv när du kommer hit nästa gång. Eller förresten, det går ju inte släppa in dig i notskåpet, då tar du ju med dig alltihop."
Antagligen har han rätt. Jag tror han känner mig rätt bra.
Vi får se. Jag ser fram emot detta nu i alla fall. Undra om grannarna och M känner samma passion som jag? Tur att jag inte börjat med saxofon som var ett mål en annan gång. Kanske skulle varit snäppet värre. Jag har ju fiol med, men den har saknat en sträng i flera år. Likaså girarren, e-stränglös sedan -01. Kanske är inte musik min passion egentligen. Kanske är mina stränglösa instrument och mitt ostämda piano ett tecken?
Jag väntar i alla fall med spänning på mina framsteg.
Jag kanske ska ta med i målen för detta året att sätta tillbaka strängar.
Nya fina, både på fiol och gitarr.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0