piercingincident

Piercingincidenten från igår i mer utvecklad version.
Hade som sagt en kvart på mig att byta om efter jobbet. Lite lätt stressad.
Härligt när man har gott om tid som alltid.
Eftersom att jag är så smart tyckte jag att det var rätt tillfälle att byta mitt piercingsmycke i örat. Det gick ju givetvis inte. Lätt att ta bort men omöjlig att sätta dit skulle man kunna säga. Jag såg ingenting och mina fingrar kändes lika smidiga som två falukorvar. Fick i panik trycka in en pinne i hålet och åka ned till stan i ilfart. J fick ute i kylan på trottoaren trycka och böja åt alla möjliga höll för att försöka få tillbaka smycket. Det gick ju givetvis inte. Vi irrade runt lite ute ett tag men gick tillslut in för att försöka igen i lite lätt varmare miljö.
Lämnade in jackan och satte ned handen i väskan för att ta upp den lilla påsen med piercingarna. Väskan var tom. Ingen liten påse fanns. Hur många gånger jag än vände upp och ned på väskan så var den tom. Stressen höjdes en aning och vi sprang i panik halvnakna ut i kylan för att leta. Sprang runt som två yra höns och stirrade med uppspärrade pupiller ned i gatan.
Hittade tillslut den lilla påsen framför fötterna på två rökande pensionärer som stod utanför dörren till Harrys. Jag gick ogenerat fram till dom och böjde mig ned och sa:
-Ursäkta jag ska bara ha min påse här som råkar ligga vid era fötter.
Dom kollade på mig som om jag inte var klok, vilket jag nog antagligen inte är heller.
Hade dessutom nästan inga kläder på mig och det var säkert tio minusgrader.
Vi sprang tillbaka in där vi var från början och gick in på toaletten för att göra ett nytt försök. Där tappade givetvis J kulan det första hon gjorde så den studsade iväg över klinkergolvet och försvann. Det kändes verkligen som att det bara blev för mycket. Vi involverade man efter man där inne på toaletten. Det slutade med att sju personer kröp på knä och letade efter en tre millimeter stor kula. Efter tio minuter dök kulan upp och efter ytterliggare tjugo minuter satt smycket åter på plats.
Örat lite lätt ömt.
Kände mig totalt uppstressad och var helt skakis. Var tvungen att sätta mig ned och ta en drink för att lugna nerverna.
Det känns bra att man blir uppstressad av så viktiga saker.

sol

Har jobbat några dagar med mina nya arbetsuppgifter. Jag tror att min hjärna nu på allvar är full. Det är roligt. Förvirrande, men roligt.
Ser fram emot fortsättningen.

Igår var det after work med J. Åkte från jobbet vid 16 och hade en kvart på mig att byta om hemma. Panik utbröt efter eget försök till piercingbyte. En kaotisk timma senare var den åter på plats. Skrattade i alla fall hur mycket som helst. Mycket trevlig kväll med mycket trevligt sällskap.

Sol idag. Ingen snö. Det är så skönt. Kanske att jag till och med kan ta mig ut utan att frysa ihjäl. Kanske är det snart vår. Hoppas hoppas. Härligt med sol. Härligt med ljus.
Det blir förhoppningsvis bara bättre och bättre.
6 1/2 vecka kvar till vår resa. Nedräkning.
Dags att plocka fram sommarklänning, flip-flops och bikini. Det är nära nu.


sällskapsresan

Jag har kollat på tv.
Jag vet att jag inte kollar på tv. Men jag har kollat på tv.
Jag såg ett fantastiskt program om charterresenärer. (Får ej missas..)
Varför är svenskar rädda för världen?
Varför är svenskar rädda för nya saker och för förändring?
Varför måste alla ha det precis likadant som hemma när dom reser?

Det var ett par i programmet som hade varit på samma hotell i Spanien 31 gånger.
31 gånger.
Samma rum. Samma bord i restaurangen. Likadant hela tiden.
Ett hotell där det bara var svenskar och som drevs av svenskar. Alla pratade svenska. Meny på svenska där det serverades samma mat som hemma. I en intervju fick de frågan om de hade provat spansk mat nån gång. Det hade dom inte.
Inte.
Efter 31 år i Spanien. 31 år!
Allvarligt talat. Hur roligt är det att åka utomlands och umgås med bara svenskar och äta köttbullar med lingon. Varför inte se något nytt? Är det inte det som är charmen med att resa?
Att träffa nya människor från andra länder. Att se andra kulturer och lära sig av det.
Nä, ska man resa så ska man göra det på riktigt. Vad är folk rädda för?

Sällskapsresan är inte en parodi. Det är den faktiska verkligheten.


lycka

Jag har läst en halv bok. Det tar sig.
Konstigt att hjärnan kan spela en så mycket spratt att det inte går att koncentrera sig på någonting. Man blir fånge i sitt eget huvud.
För ett år sedan var Kay Pollaks bok min nya bibel. "Att välja glädje"
Att välja..
Har plockat fram den igen. Känner att jag behöver repetition. Det är hela tiden inställningen.
Man kan inte förändra någon annan, bara sig själv. Sig själv och sin egen inställning.
"En bok om att få ett bättre liv"
Välja ett bättre liv alltså. Vem skulle inte välja det om man kunde. Det verkar så enkelt alltid. Kanske det inte är. Kanske måste man kämpa. Kämpa hela tiden.
Kanske är det svårt även för andra. Kanske. Kanske får man aldrig veta.
Hörde en professor tala om lycka. Lycka kan man max behålla i tre månader. Sedan går det utför igen. Spelar ingen roll var man är i livet eller vad som händer.
Vi hamnar alla i träsket till slut. Det känns verkligen skönt att veta. Verkligen.
Kan lycka vara ett val?
Man har väl alltid ett val. Vem vill jag vara? Hur vill jag vara? Man får själv ta ansvar. Det är ju faktiskt jag som väljer mina tankar. Trots att det inte är lätt att styra över det. Verkligen inte lätt.

Vi väljer själva hur vi reagerar på verkligheten. Vi skapar vår egen verklighet.


kollektiv

Vi ska starta kollektiv. Precis som i Tillsammans.
Har ännu inte kommit på nåt bra namn. Får väl bli något som går i naturens tecken.
Givetvis naturens tecken.
Vi ska självklart ha en folkvagnsbuss med peacetecken på och vi ska odla våra egna grönsaker.
Vi ska ha en målarateljé. En riktig. Där står dukar, färg, penslar och träpaletter framme hela tiden. Vem som helst kan gå dit och måla. När som helst.
Vi ska ha ett bibliotek. Mängder med böcker. Sammetssoffa och massa kuddar.
Kommer förhoppningsvis bli nya innestället där alla är välkomna. Alla. Alltid.
Vi är bara 5 personer än så länge men ändå. Ett litet kollektiv blir det. 
Kanske att det uttökas med tiden.
Vi var och kollade på ett hus igår. Var inte huset för oss men snart hittar vi det nog.
Snart. Det är så spännnande. 
  

Var på secondhand-runda igår. Jag köpte en blå sammetskavaj. Mycket fin. En blå sammetskavaj som ska användas flitigt i vår. Kan det inte bli lite varmare snart bara.
Var sedan hos goda vänner på kvällen. Åt fantastiskt god mat och planerade in campingsemester i sommar. Blir tält och stormkök. Destinationen är inte helt klar men troligtvis Danmark. Är inte så noga. Man märker ju var man hamnar. Är så skönt att åka utan nåt särskilt mål.
Stanna när man känner för det. Frihet.
Spelade Risk. Mina Ghandi följande arméer tunnades ut rätt snabbt. Höll mig knappt levande i Skandinavien under större delen av spelet. Men hey - "make peace not war" heter det väl?

världsnyheter

Nya fantastiska världsnyheter i tidningen idag.
Några slumpmässigt utvalda exempel:

"Dags att dumpa ostfrallan. Här har du påläggen som gäller i år"
-Skönt, jag som undrade så. Det känns tryggt. Jag var så vilsen innan. Kände på mej att ost var ute men jag vågade inte riktigt ta steget.
Är det rätt att dumpa ost? Vad ska man ta istället? Frågorna var många.
Andas nu äntligen ut.

"Skägg eller rakat? Kolla in de vildvuxna kändisarna"
-Kan inte vänta. Detta måste vara årets händelse. Åh, jag är så spänd på alla bilder.

"Britney Spears har en ny dubbelgångare"
-Undra vad som hände med den gamla?

"Stjärnorna laddar inför Oscarsgalan med botox och löshår"
-Känns skönt att dom verkligen engegerar sig så. En del tar sannerligen jobbet på allvar. 
Vilken kämparanda. Vilken glöd.

"Bildextra: Så ser Carlton i Fresh Prince ut idag"
-Gode tid. Jag saknar ord..
 


Hade problem med You Tube och allt annat som spelas upp via det när jag var kräksjuk. Det var dödstyst när jag skulle lyssna. Hände inget. Fick självklart panik över detta extremt viktiga fenomen.
Satt hela tisdagen och chattade med T på msn för att fösöka lösa problemet.
-Defenitivt något med flash player, sa T medan han bekymrat rynkade på ögonbrynen. 
Jag installerade program efter program på datorn utan lyckat resultat. Ingenting fungerade. Bröt givetvis ihop. Satt som ett ihopsjunket deppo i soffan när M kom hem.
-Men hur svårt kan det va, tyckte M. Jag gav givetvis datorn till honom och tyckte att han minsann kunde fixa det om han nu är så bra på data. Jag och T hade ju liksom inte lyckats.
Inte på hela dagen.
10 sekunder senare höjde M ljudet..
Nu fungerar You Tube perfekt igen. Så bra då.

M är nu i upplösningstillstånd över alla konstiga ikoner och 100 pop-up rutor som jag så fint installerat.

kaos

Ibland undrar jag verkligen vad det är för dårhus jag jobbar på. Det är utan överdrift som en Stig-Helmer film, eller som en fars. Tur att man kan skratta åt eländet emellanåt. Har varit lite lätt kaos idag som en del andra dagar.
26 platser på avdelningen. 27 patienter i morse. 8 inskrivningar och 5 hemgångar.
Var lite svårt att få plats med alla. Tur att det finns korridor, matsal, hygienrum, skölj.. ja.. Det var liksom som i Sällskapsresan när dom ska ta kort i automaten:
 "íiiiin.. uut.. in.. uuuuuut". (Jag hörde det inom mej hela dagen.)
Det är verkligen svårt att hålla sig för skratt i allt kaos. Patienterna hjälper varann för dom har förstått att det inte är någon idé att be om hjälp. Det är ändå ingen som hinner.
Det blir till att hålla sig frisk för på sjukhuset vill man inte hamna.
Ser verkligen fram emot en fantastisk jobbdag imorgon. Pigg och alert.
Tur att det är after work på kvällen. Kommer nog verkligen att behöva varva ned.. En aning..

ute i verkligheten

Uppe på benen. Ute i luften. Ute i verkligheten.
Varit lite skakis. Har inte kunnat äta. Sett allmänt blek ut men det har gått. Det har gått.
Jag har tagit mig igenom en jobbdag. En rolig dag. En spännande dag. En allmänt förvirrande dag. Ser fram emot fortsättningen. Mycket.
Hur roande det än kan verka så var det skönt att slippa riva pappersfigurer och dra i sofftrådar.
Verkligheten har väntat på mig.

Igår betalade jag Madonnabiljetterna.
Jag har dom här hemma. Jag har hållt i dom.
Jag har känt på det glatta pappret. Jag har pussat lite på dom.
Jag har strykt lite försiktigt med handen över dom.
Slutsats: Jag ska alltså gå på Madonna i Augusti. Hotell redan bokat, allt är klart!
Jag ska gå. Jag ska alltså gå!
Inte behövde jag stå på stationen med 3 jackor, ylletröjor, brassestol och termos heller.
Det ordnade sig ändå.
Längtar. Längtar. Underbart.
Ännu något att se fram emot.
Något som får mig att sträva framåt.
Framåt. Framåt. Framåt ska man gå.

måste.. ha.. luft..

Nu är jag frisk, nu är jag frisk.. Verkligen! Känner att jag bara kan springa ut och andas luft. Frisk luft!
Pallar inte mer av den här dödliga uttråkningen. Idag har jag roat mig med att dra i en tråd i soffan i en timma. Efter det fantastiska äventyret så rev jag små figurer av ett reklamblad.
Blev ganska fint faktiskt..

Druckit ett glas blåbärssoppa, wohoo. Det tar sig! Jobbet imorrn då!

Ser det ut som att jag har roligt eller?


gaaaah

Uttråkad, uttråkad!
Jag klarar inte detta. På allvar så klarar jag inte detta.
Måste få gå till jobbet. Eller träffa nån. Måste göra nåt. Måste.
Skönt att man är lugn och stressfri..
Fortfarande nackspärr. Har försökt ändra kudden. Misslyckat.

sjuk, sjuk

Det blir visst aldrig som man har tänkt sig. Varför ska det vara så svårt att fatta det?
Skulle jobbat idag. Har istället en dag i sängen efter en kväll och natt på badrumsgolvet.
Tur att jag inte har varit magsjuk nåt innan och att jag har så mycket att ta av för tillfället..
Eller hur?
Benrangel. Magsår av hunger. Kan inte äta. Ond cirkel.
Är så svag.
Orkar inte gå upp ur sängen. Benen viker sig. 
Har nackspärr för att kudden ligger dåligt. Orkar inte rätta till det.
Svårt att roa sig. Får kanske kolla på en film..
Eller sova. Sova.

då och nu

Då.
Mitt psykiska stöd vid piercandet gick utomordentligt bra. Hand öm efter hårt kramande.
Genomfördes. Fint blev det!
Det efterföljande vindrickandet klarade sig utan psykiskt stöd. Skönt. Bra.
Mycket trevlig kväll. Såg en skräckfilm när jag kom hem och gick och la mig kl 03.
Var lite svårt att tvätta bort sminket i badrummet sen utan att få konstant panik och andningsbesvär.
Lite segt kanske men..

Igår.
En fantastiskt rolig kväll. Det var länge sen jag skrattade så mycket.
Min bästa J och min bästa E var här. Mysigt mysigt!
Min kock hade lagat gourmé-buffet som mumsades upp utan problem.
Roliga spel, roliga historier, roliga människor. 
Fantastiska människor!

   

Nu.
En vecka med enbart dagturer framför mig. Känns skönt att jag sovit ut så bra i helgen (precis)..
Det blir spännande imorgon! Spännande och konstigt. Undra varför det känns så?
Det är ju på samma ställe. Samma personer. Kanske därför jag är extra nervös, eller..
Vi får se. Vi får se.
Nästa helg blir det troligtvis målande inför vårt kommande vernissage.
Försöker att komma i stämning. Laddar mer och mer för varje dag.
Harmoni in. Känsla fram. Basker på.
Det närmar sig. Det närmar sig.


torsdag

Fredag imorgon. Ledig helg igen, igen! Känns helt otroligt.
Först jobb, en dag. En dag kvar.
Har den bästa bästa kollegan vid min sida så det går nog utomordentligt bra.
Det är tur att hon finns. Alltid. Alltid.

Sista dagen som vanligt på jobbet för på måndag börjar mitt nya jobb. Jag har drömt mardrömmar om detta tre nätter i rad. Vet inte om det är ett bra tecken. Är inte helt säker.

Imorgon kväll ska jag träffa min fantastiskt roliga vän M. Först ska jag vara psykiskt stöd vid piercande, sedan vindrickande. Vindrickande utan psykiskt stöd, förhoppningsvis..


blom-HLR

Har läst att man ska skriva så korta inlägg som möjligt. Ingen orkar läsa annars.
Okej, korta inlägg. Korta inlägg. Min specialitet.

Har lånat en ny bok vilket betyder att jag nu har 11 böcker på nattugsbordet.
11 olästa böcker.
11 böcker med raka oförstörda sidor utan hundöron. 
Får inte köpa några fler böcker nu, har bokförbud. Bokförbud tills jag börjar läsa igen.
Undra om det händer snart?
Har varit så tankspridd på sistone att jag glömt vattna blommorna. Upptäckte detta idag och har i panik förgäves försökt rädda deras liv. Den ena blev bara som ett skal. Alla löv ramlade av.
Helt tunn. Som granen när man ska slänga ut den och alla miljoner barr hamnar på vardagsrumsgolvet, eller som i vårt fall på vardagsrumsbordet. Det var nämligen där vi hade granen i år. Den 50 cm höga och extremt ståtliga granen.

Nu är det extremt tomt i fönstren, tur att jag har 200 ljuslyktor. Verkligen tur.

bioscenario

VDn för fokk enterprice (M) har fått storhetsvansinne. Han har nu beställt 500 indiska tygpåsar i olika motiv. Nu ska biblioteket vara målarateljé samt tygpåsförråd.
Jag är måttligt road.

Igår heldag med min bästa bästa J. Givetvis god mat och fika två gånger.. Sedan bio där det lite frenetiskt moffades in både godis och en varsin popcorn. Jag fick t.o.m. mjölksyra i armen..
Det var ingen annan som åt nåt, bara vi.
När vi kom in på bion satt givetvis en man och en kvinna på våra platser.
Jenny :"Jag fattar ingenting. 60 och 61 hade vi ju."
Jag:"mmmm."
Jenny (till tanten): "Alltså jag tror ni sitter fel."
Tanten: "Nej det gör vi inte, jag vet att vi sitter rätt."
Jenny: "Får jag se på era biljetter då?"
Tanten: "Ja, för jag vet att det är rätt, det är ni som har sett fel."
Gubben: "host"
Tanten: "Kolla här då, plats 60 och 61."
Jenny: "Näe va konstigt, vad ska vi göra nu då. Alltså för jag vet att jag bokade dom här platserna."
Tanten:"Vi måste ju gå ner med biljetterna, så här kan det ju inte va. Jag vet också att vi har dom här platserna."
Gubben: "host"
Jag med lugn ton(till tanten och gubben): "mmm, fast det står ju 10/2 på era biljetter..."
Gubben:"Det är ju imorrn."

Vi skrattade i en kvart. Dom kom inlommandes sedan och satte sig längst ned. Det var roligt att man kunde få vara lite glad innan bion började. Det var nämligen så att vi såg Mammut.
M som vet att jag tänker mycket stod beredd i hallen när jag kom hem. Det första jag sa var: "Vi måste donera mera pengar!" M svarade bara med en nick. Sen fick han lyssna på mig i en halvtimma när jag tjatade om orättvisorna i världen och på ångesten jag hade över att ha köpt en massa lyx denna månaden.
   
 

vad hände?

Så här i Melodifestivalstider funderar jag alltid.
Vad hände egentligen med musiken som kommer från hjärtat?
Vad hände med musiken som har själ?
Vad hände med musiken som får en att känna något?
Vad hände egentligen med känslan?
Vad hände?
Varför, varför, varför? 
Bortom mitt förstånd. Totalt.
Musik ska väcka känslor.
Musik ska väcka tankar.
Musik ska få huden att resa sig.
Musik ska ge glädje.
Musik ska ge tårar.


Vad hände med mitt läsande?
När slutade jag läsa böcker?
Har säkert 10 böcker på nattugsbordet som jag har börjat i.
Ingen bok får mig att fastna. Ingen bok får mig koncenterad.
Vad hände med min inställning? När slutade jag ta till mig alla böcker jag har läst?
Kanske måste jag repetera.
Repetera, repetera, repetera.
Jag har tappat allt. Glömt.
Bortblåst. Puff. Borta.
När slutade jag? När började jag? Jag hänger inte med i svängarna.
Vad hände egenligen med glädjen? Vad hände med förståndet?
Har hjärnan krympt?

Att vara smart eller att inte vara smart, det är frågan...


musik musik musik musik:

http://www.youtube.com/watch?v=IWvEXChflEE

http://www.youtube.com/watch?v=fG8eQBSp9Ao 




mållgan

Söndag.
Jobbhelg snart över. Ny spännande vecka. Sista veckan innan jag byter jobb. Intressant.
Lördag igår. Underbart att ännu en gång få undvika Melodifestivalen. Hade på det i bakgrunden, men ingen kollade. För min del kunde tv-rutan lika gärna varit svart.

Hörde på nyheterna igår att en lastbilschaufför tagen för rattfylla blivit frikänd. Det var nämligen inte han själv som körde bilen utan det var Mållgan. Vem är Mållgan då? Jo, en 120 cm hög man med ljusa byxor hår ned till knäna som dessutom bryter på norska. Mållgan hade bara tagit sig friheten och hoppat in i bilen från vägkanten. När polisen sedan stannade bilen så sprang Mållgan ut i skogen och försvann. Konstigt. Men bra att rättvisan vinner. Heja rättvisan. Nu har tydligen denna lastbilschaufför begärt skadestånd för den tiden han var utan körkort.
Personligen har jag nog sett Mållgan ett flertal gånger faktiskt. Utseendet verkar mycket bekant. Det är nog han som sorterar soporna fel, skitar ned överallt och som lämnar ludd i torktumlaren. Jag tror att det alltid är han.

9e februari imorgon. Det är en helt vanlig dag fram till kl 9. Då släpps nämligen biljetterna till Madonna i sommar. Känner mig faktiskt lite stressad, lite lätt panik. Känns redan nu som att det kommer att vara kört, men några får ju tag i biljetter så det kan ju lika gärna vara jag. M tycker att jag ska gå till ticnet kl 04 inatt och köa med brassestol och termos. Känns inte så nu men man kan ju aldrig veta.

snö

Ledig igår. Verkar ha startat en tradition där jag åker runt till en massa vänner på mina lediga dagar. Igår var jag hos L och L där jag givetvis moffade i mig en massa god mat och fika. Ingen promenad då heller.. Det är väl härligt att bara ligga och dega i en soffa och dricka kaffe. Speciellt när man degar tillsammans med en vän.

Snö igår när jag vaknade. Vet inte riktigt hur jag känner för det. Det är precis som att det är okej med snö i december och kanske några dagar in i januari. Men sen, sen vill jag bara att det ska bli varmt, grönt och soligt. Längtar! Nu för tiden fyser jag ihjäl. Min kropp klarar inte det här råa kyliga klimatet. Blåst och regn från sidan kan jag vara utan. Det enda som är mysigt är att det är lättare att tända en massa ljus när det är lite mörkare ute. Men det är verkligen bara ett undantag ibland, ibland. Gillar värmande solljus mer. Skönt att det nu bara är 9 veckor kvar till vi åker till Florida. Nedräkning, nedräkning. Sommarkläder och nya bikinis på ingång..

Tränade salsa i vardagrummet igår, ganska länge. Gubben var inte hemma så det var lugnt. Kan inte va helt säker dock, han kanske stod och smög där inne i mörkret. Det har han gjort förr.

Jobb i helgen. Slut på den fantastiska helgledigheten. Men det är väl egentligen inget synd om mig. Mer synd om dom som måste ligga på sjukhuset, eller? Jag är ledig på måndag. Har redan bokat in en dejt med min allra bästa, bästa J. Heldag med mat och lek med kids, sedan avkopplande bio på kvällen. Det är skönt att alltid ha något att se fram emot.
Som att sträva framåt mot sina mål.
Livet känns lättare då. 
Eller är det en inbillning?

dans dans dans

Danslektion två är över.
Jag passar in så fantastiskt bra.. Jag passar verkligen in bland alla dansanta människor med avslappnade axlar, bra hållning och raka armar. Det räcker inte med världens bästa koordination och att hänga med i alla steg. Man ska se vacker och otroligt sexig ut också. En liten hake alltså.. En liten..
Ska spela salsamusik på spotify och träna i vardagsrummet. Träna, träna och träna. Risken finns väl att gubben mitt emot bryter ihop och får en hjärtinfarkt. Men det kan inte hjälpas, det är en risk jag får ta. Träna måste man ju. Vet egentligen inte vad som är bäst, yoga och huvudstående eller sexig dans.

Roligt, roligt, roligt. Kan dansa hur länge som helst, vill inte att det ska ta slut.

Ett mål uppnått, ett streck draget

förvirring

 It was me on that road
But you couldn't see me 
Too many lights out, but nowhere near here 
It was me on that road 
Still you couldn't see me 
And then flashlights and explosions

Road's end getting nearer 
We cover distance but not together 
If I am the storm, If I am the wonder 
And the flashlights, nigthmares  And sudden explosions
I don't know what more to ask for 
I was given just one wish
  
It's about you and the sun 
A morning run  The story of my maker 
What I have and what I ache for  
I've got a golden ear 
I cut and I spear 
And What else is there?
 
Roads and getting nearer
We cover distance still not together  
If I am the storm, if I am the wonder 
Will I have flashlights, nightmares and sudden explosions  
There is no room where I can go and  You've got secrets too  

I don't know what more to ask for 
I was given just one wish






poesi

Poesi.
Vad är poesi?
Lycka. Glädje. Sol. Hav. Längtan. Ljus. Härliga kuddar. Gröna ängar. Fluffiga rosa moln. Kärlek.
Vit?
Svart?
Sorg. Regn. Otrohet. Saknad. Lera. Mörker. Tårar. Storm. Hård betong. Hat. Förvirring.

Många tankar.
Känslor. Alltid känslor. Många känslor. Alla känslor. En känsla.


mål

Det blev för mycket hälsocrap i Gbg. Det är tydligen inte bra med för mycket gröna hälsodrikar och alldeles för lite sömn. Slocknade halv nio igår efter en dag på jobbet. En dag på jobbet som gav mig total huvudvärk efter 8 långa patientsamtal. Fick dessutom översätta allt till engelska eftersom jag hade med mig Claire. Trots att hon påstår att jag pratar flytande engelska så måste man ju tänka hela tiden. Blir helt förvirrad av att växla mellan två språk hela tiden. Mitt stackars sömnlösa huvud klarade inte det. Blir förhoppningsvis bättre idag efter 12 timmars sömn...
Det är trots allt fantastiskt roligt att ha med Claire på jobbet. Har redan planer på att åka till Melbourne. Måste bara åka tillbaka till det underbara landet, på ett eller annat sätt. Ett nytt mål att sträva efter.

Mina mål för 2009 i övrigt är ju att återuppta dansen, måla och spela piano igen. Jag har ju ett piano men på något sätt så rör jag bara tangenterna när jag dammar dom. Ringde till pappa och bad honom ta fram alla noter, dom ska med hem nästa gång jag åker till Norrpan. Han tyckte visserligen att jag skulle ta lektioner igen och kanske börja med något lite lättare än Månskenssonaten.. Vi får se.. Han är ju otroligt musikalisk och duktig, jag kan ju vända mig till honom för expertisråd och hjälp. Men jag klarar det nog på egen hand. Man kan om man vill eller?




Har redan mål för 2010. Att åka till den lilla byn utan namn i Kenya och hälsa på Getrud. Om hon nu inte är kebab då. Mamma ska med. Hon är med och håller i Rotaryprojektet eftersom hon är the one and only president. Har även en del andra mål för 2010, som att åka till Argentina, eller Indien, eller Cuba, eller jobba i Afrika (redan kollat upp det..)
Skulle gärna sjunga igen också. Kanske kan ta med det bland mina mål för 2009. Har ett helt år på mig så det kanske löser sig.
 

klarröd galonsoffa

Dans, nej. Champagnedrickande i klarröd galonsoffa, ja.
0 till 1 åter igen. Ett bakslag. 100% är dock ändå 100%. Inte illa. Verkligen inte illa.
Har filosoferat lite kring detta angånde pomfritten. Egentligen är jag nog mer som en ostbåge, så där lite fluffigare. Inte så pinnig som en pomfritt. Finns dock hopp att jag inte är som en ostbåge alls utan mer som en vegetarisk järpe med grönsaker. Smal på utsidan samt smal på insidan.

Igår, lyxlirsresa.
När vi kom fram till Gbg gick vi direkt världsvant in på panduro och köpte diverse grejer till vår målarateljé. Efter det gick vi givetvis och studerade konst för att få inspiration. Nu kan vi inte vänta. Detta känns otroligt spännande. Vi har även köpt varsin basker på hm idag som vi ska använda för att komma in i konstnärsstämning. Ja egentligen köpte vi dom för att det blåste in kall luft i öronen och det kändes som att vi skulle få öroninflammation, men det spelar ju ingen roll. Fler användningsområden är bra, ju fler desto bättre.
M och M spelade roulette på casinot igår och vann 16000 kr på ett drag. Underbart, nu kan vi köpa fler höns, getter, kor och låna ut ännu mer pengar till småföretagare på kiva. Karl-Bertil har hittat rätt stig på kartan igen. Han kanske har fått nya proggressiva glasögon.
Blev även en hel del hälsodryck igår. Enbart hälsodryck. Hälsodryck bestående av örtdrinkar och grönt te. Några stycken på dagen. Några stycken på kvällen. Några stycken på natten.
Ingen idag.. Idag övergått till cola och kaffedrickande. Ganska starkt kaffe.


Mitt tidigare inlägg om tv har tagits upp till diskussion. Svärfar B är rörd till tårar över detta inlägg. Han har så fantastiskt fina minnen från när de fick färg-tv med hjälp av en nylonstrumpa. Han var yngst i familjen och fick därför stå framme vid teven och hålla nylonstrumpan på plats med mjölksyra i armarna under hela Bröderna Cartwright. Fantastiskt hur rutan kunde skifta i lite rött, lite grönt och även lite brunt beroende på färgen på strumpan. Otrolig skillnad, otrolig.


RSS 2.0